Högtider

I regionhuvudstaden Huelva pågår processionerna från Palmsöndagen till Långfredagen. Det är ett 20-tal brödraskap som på olika dagar och tider bär runt på utsmyckade och vackert dekorerade statyer av Jesus och Maria. Statyerna förs ut från kyrkorna och visas sedan upp för stadens befolkning när de bärs runt på gatorna i centrum. Det är en känslosam vecka för många religiösa och det är vanligt att åskådare gråter. Under hela veckan direktsänds och kommenteras processionerna från alla större städer, även Huelva. Det finns även möjlighet att följa processionerna via radio eller en gratis app, som man laddar ner till mobiltelefon.

Männen som bär kallas costaleros. Det är otroligt tungt att bära runt på statyerna som väger många ton, men samtidigt är det en mycket stor ära att bli utvald till costalero. Vissa costaleros går även barfota med blödande fötter, och smärtorna de upplever jämförs med Jesus lidande. Övriga i processionen kallas nazarenos. De bär dräkter, som för tankarna till Ku Klux Klan. Huvudbonaden kallas capirote, och den döljer ansiktet. Längs med processionerna kan man ibland höra saetas, som låter som en sorgsen version av flamenco. Saetas sjungs oftast från en balkong, och då brukar processionerna stanna upp tills sången är över. Med processionerna följer nästan alltid en musikkår.

Processionerna startar på Palmsöndagen, som kallas Domingo de Ramos. Det är processioner varje kväll med fyra brödraskap. För att få se flera brödraskap, så ska man vara på plats mellan 19:00 och 21:00 på carrera oficial, vilket är några utvalda gator mitt i centrum där alla processioner passerar. Längs carrera oficial bygger Huelva stad upp läktare för åskådare. Staden hyr ut sittplatser, men det är dyrt och ska bokas långt i förväg. Det brukar vara väldigt mycket folk, så man får räkna med att stå. På Skärtorsdagen fortsätter processionerna fram till morgontimmarna. Paraderna avslutas på Långfredagen med brödraskapet Nazareno, som startar 04:00 och fortsätter fram till 11:00 på morgonen. Vid regn ställs processionerna in, eftersom de dyrbara avbildningarna av Jungfru Maria och Kristus kan bli förstörda. Det brukar vara en stor sorg för alla som skulle deltagit, och många gråter öppet.

Passa på att njuta av goda tapas, vin eller en fika i samband med påskprocessionerna i Huelva. Påskfirandet är en upplevelse man aldrig glömmer.

Spanjorerna anser själva att påskfirandet i Andalusien är bättre än i andra regioner, och Sevilla är staden de flesta föredrar att besöka. Påskprocessionerna från Sevilla direktsänds på nationella tv-kanaler, så mängder av turister reser dit under Semana Santa, men även Granada, Málaga och Córdoba är välbesökta under påsk. Befinner man sig på carrera oficial, så är det så oerhört mycket människor att det nästan är omöjligt att gå emot folkströmmen. Det är väldigt svårt att få parkering nära Sevilla centrum, så ta bussen in och ut ur staden.

Den största pilgrimsvandringen under pingsten går till det lilla kapell, som på spanska kallas ermita, i byn El Rocio, som ligger utanför staden Almonte i Huelva regionen. Pilgrimsvandringen engagerar troende från hela Spanien. Pilgrimerna färdas i enorma processioner av ryttare, och de flesta kvinnor och barn åker i vagnar dragna av hästar, åsnor och mulor. Vagnarna är vackert smyckade med ikoner, ljus, frukt och blomarrangemang. En del starkt troende pilgrimer väljer att gå. De allra flesta sover utomhus i Doñana nationalpark på vandringen till El Rocío, som tar flera dagar. Själva vandringen verkar viktigare än målet. Som alltid när det är en spansk högtid, så firar man med mycket god mat och vin. Både kvinnor och män bär sina finaste flamencokläder, och har med många ombyten. Oftast har varje vagn med någon som kan spela gitarr och sjunga, så att det blir trevlig stämning och möjlighet att dansa Sevillanas. Det är fest alla nätter.

Det är över hundra olika brödraskap, med grupperingar av pilgrimer, som färdas till El Rocío. Huelva stad har det största brödraskapet med nära 15 000 personer. Pilgrimsvandringen avslutas med mässa och bortbärande av statyn av jungfrun. Den pågår från midnatt fram till sent måndag morgon. Många gråter och försöker röra vid statyn.

De flesta andalusiska städer firar sin egen romería till ära för sina egna helgon och jungfru Maria på hemmaplan. Överallt flyttar familjer ut i skogen med möbler, belysning, stora tält och mängder av mat och festkläder. I Cartaya firar man stadshelgonet San Isidor Labrador under flera dagar och nätter. Många turister blir skrämda över antalet pilgrimer utanför Almonte och önskar inte sova under bar himmel. Då är de mindra romeríorna i städerna runt Huelva ett bra alternativ.

Varje stad och liten by har en egen Cabalgata de Reyes, som är korteger av vagnar i olika teman med barn och vuxna i vackra dräkter. Varje kung åtföljs av ett hov med dräkter i matchande färger. Från vagnarna kastar kungar och hovet karameller och konfetti till alla som står vid sidan och tittar på. Kortegen brukar starta vid 17-tiden och går igenom alla större gator i varje stad. Det är bara att följa ljudet från musiken och alla barn som jublar över godisregnet.

Största kortegen i Huelvaregionen arrangeras i huvudstaden Huelva, men ingen stad i området går in för att fira julen på samma sätt som Lepe. Under december 2006 så kunde man läsa om Lepe i nästan varenda större tidning i hela Europa. Staden hade nämligen köpt in en snökanon som sprutade badskum, som skulle föreställa snö, från kommunhusets balkong utöver torget Plaza de España. Tusentals stod på torget varje kväll för att uppleva snöfallet. Ett annat år var jultemat i Lepe snö och is, och då byggdes en skridskobana i teflon på torget. Där fick många spanjorer prova på att åka skridskor för första gången i sitt liv, vilket var minst sagt underhållande att se på.

Den 6/1 är en dag då de flesta spanjorer äter god mat och umgås med nära och kära. Ungefär som vi gör på julafton och juldagen.

Under julen ska man passa på att äta spansk nougat, turrón, vilket inte är speciellt gott. Prova även barnens favorit carbón de azucar, vilket är hårt, svart och kolliknande socker. Den 6/1 äter de flesta familjer en Roscón de reyes som också kallas rosca de reyes, kungens ring. Det är en stor vetekrans fylld med grädde och dekorerad med gula, röda och gröna gelébitar med fruktsmak. Inne i bakverket finns en gömd Jesus i plast. Ibland finns det också gömda godisbitar eller leksaker för barnen. Den som finner Jesus, ska köpa rosca till nästa år. Vissa spanjorer tar även med den lilla plastfiguren av Jesus till sin kyrka.

Missa absolut inte att besöka byn Beas där man har en levande julkrubba, Belén Viviente, som gör att man kommer i riktigt julstämning. Alla skådespelare är barn i olika åldrar som gestaltar änglar, vise män samt olika yrken och hur man levde på Jesus tid. Utställningen är riktigt proffsig och väl värt ett besök. Krubban håller öppet på eftermiddagarna och vissa förmiddagar under helgerna.

Beas har Andalusiens äldsta levande krubba och den näst äldsta i Spanien. Krubban i Beas är som en levande teater som arrangerats av brödraskapet Nuestra Señora de los Clarines och där nästan hela byn är involverad. Besökare får uppleva hur människorna bodde och levde för två tusen år sedan. Små barn är snickare, bagare, mjölnare och det finns även levande djur på utställningen. Varje år besöker fler än 20 000 personer krubban.

Efter besöket så rekommenderar vi att ni ser den vackra julkrubban i Beas kyrka och köper churros med choklad.

www.belenvivientedebeas.com

Har du drömt om att se en gigantisk julkrubba i choklad som består av byggnader, personer, gator och många vackra utsmyckningar? Åk då till Rute i Córdoba och se årets stora ätbara konstverk, som tar många månader att färdigställa. Krubban görs av 1400 kg vit och mörk choklad och är 50 m² eller större. Varje år finns ett tema med chokladkopior av kända byggnader från en stad. Rute är en by berömd för sin marsipan och nougat, som är ett mycket populärt julgodis i Spanien.

www.gallerosartesanos.com/belen-chocolate

Den 5:e januari firas julen i alla spanska städer och byar med en kortege, godis- och konfettiregn. Kortegen brukar starta sent på eftermiddagen. Lokalbefolkningen smyckar vagnar och sig själva. Vagnarna dras av hästar eller traktorer och åker på bestämda rutter genom stadens gator. Ta gärna med ett paraply för att skydda dig själv mot godisregn, eller vänd paraplyt upp och ner för att samla maximalt med karameller.

Eld, vackra hästar, god mat och feststämning utmärker denna fiesta, som firas efter mörkrets inbrott den 16.e januari i byn Alosno i region Huelva. Alla bybor går man ur huse och det är fullt på alla barer och gator när eldar tänds. Eld har varit symbol för rening och skydd för forntida människor i hela Europa. San Antón är skyddshelgon för boskap och djur, och det var ett mycket viktigt helgon under flera århundraden när de flesta människor livnärde sig på jordbruk och boskap.